Eminem

Hej! Har kommit på att Eminem har några riktigt bra bitar!! :) Space Bound, Not Afraid och Going Through Changes för att nämna några! Musik hjälper i svåra stunder!! Har tagit tag i några viktiga delar i mitt liv vilket känns skönt. Har försökt reda ut vissa andra saker på ett lite minst sagt annorlunda sätt, får se om det löser sig. The Real Slim Shady...

Har vart hos Eva, Tore och Sandra och träffat Kicki och Klara. Vi blev bjudna på god soppa och hembakat bröd! Kanontrevligt! I övrigt är det som vanligt tycker jag. Tankarna börjar snurra så fort jag kommer hem. Just nu känner jag mig nästan övergiven av någon anledning. Vissa säger att jag tycker för mycket synd om mig själv, kanske är det så, vad vet jag, men det kanske är en bieffekt av att man inte mår så bra? Man kanske inte orkar se positivt på allt? Man kanske tycker att man är värd bättre än så här? Jag vet inte...

Ska bli intressant att se vad det var som hände... Livet går ut på att dela, både glädje och sorg. Det är min grundfilosofi. Inget kan bli lika bra som om man har någon att dela det med.

Man kanske skulle ta och gå ner till arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande, frågan är hur många jobb dom har att förmedla...gud va kul det ska bli Nu har barnen åkt till sin pappa igen och som vanligt blir det tomt, tyst och ensamt. Men det är klart, jag slipper ju ha dåligt samvete över att jag just nu inte är den roligaste och påhittigaste morsan. Jag undrar och undrar över varför vissa gör som dom gör och säger som dom säger. Jag fattar helt ärligt ingenting ibland. Begreppet "snart" har jag märkt, kan i princip metyda hur länge som helst. Allt från 5 minuter upp till typ en vecka drygt i dagsläget, (just i detta sammanhang). Därför tycker jag att vi ska avskaffa det ordet då det endast orsakar förvirring. Exempelvis om jag pratar i telefonen och måste av någon anledning avsluta samtalet, och säger, jag ringer dig snart...då betyder det för mig att jag ringer upp samma dag...så är det inte för alla... Sen funderar jag på om man verkligen kan lita folk, ska jag tro på vad människor säger, eller ska jag utgå från att människan är en lögnare. Borde jag själv sålla bort det jag tror är lögn och hoppas att det är så? Eller missuppfattas allt för mycket som sägs? Jag fattar ingenting. Jag vill tro att människan är en ärlig individ, men jag börjar bli tveksam. Kanske är det som min bror säger att man blir mer och mer jag-centrerad...att man endast gör saker för sin egen vinning?? Mm den tål att tänkas på, själv måste jag iväg nu. Hej

I can't afford this heart Still I am responsible If it will fall apart Believe me, I don't want to go

Vet inte riktigt hur jag ska tolka den här situationen faktiskt, jag är ju för fan ingen tankeläsare! Min tolkning blir att jag helt enkelt inte var så viktig...som jag kanske trodde, eller? Kanske inte rätt läge för en massa gissningar men man undrar ju... Ängslig och fundersam får sätta ord på hur jag känner just nu.

Fick lite energi av killarna på Lustis igår. Love 2 U

Panik, jag glömde panik, som nästan är värst...

Längtan, saknad, ångest. Det brottas jag med om dagarna.

Frustration är exakt vad jag känner. Så mycket känslor, vart ska jag göra av dom?

Vet inte varför jag ens försöker...

Funderar, funderar och funderar. Om jag visste hur det kommer bli om jag gör si och hur det skulle bli om jag gör så...och har det nån betydelse i det långa loppet? Fan

Egentligen vet jag vad jag måste göra...bara sååå svårt och det gör mig så otroligt ledsen. Det finns ingen annan utväg, som det verkar. Tufft och svårt, precis som jag nämnt förut...Förstår att det är kryptiskt och att ni få som läser kanske inte fattar ett skit, men jag kan och vill inte nämna några namn eller utelämna mig helt. Sorry, men så blir det. Jag står inför ett jobbigt beslut som jag egentligen inte vill ta...that´s life tydligen...

Ville bara säga att idag känner jag mig oerhört villrådig, give me a sign!!

Nu mina vänner blir ni snopna va!! Ja, jag skriver igen, men hur länge det blir vet ingen människa. Här händer det grejer, tråkigt och roligt, svårt och lätt. Och ni blir väl inte särskilt förvånade om jag säger att det väger lite åt det svåra tråkiga hållet...det är ju då jag har skrivlust... Idag har jag varit och hämtat hem två underbara små råttpojkar spm är så mysiga! Ungarna har döpt dom till Jocke och Aslan...GLÄDJE! Sen kommer vi till den obligatoriska biten...livet, varför, varför inte? Ska det aldrig vara lätt i livet? Medvind, nedförsbacke. Man tar sig alltid upp igen men det är inte alltid så lätt när man kämpar som ett djur och precis när man är på väg tillbaka till det glada...så kommer nästa snyting. Nu vill jag ha det lätt ett tag, jag vill att det bara ska funka! En sak som är det bästa i livet nu är att mina ungar är så otroligt fantastiska och snälla och lätta nu! Annars hade det inte funkat alls, på riktigt. Jag vill ge, är en givare, men jag vill få tillbaka också, men inte för att jag ger utan för att mottagaren VILL ge...vill att den ska vilja ge lika mycket som jag vill ge, så det nästan bubblar över. Nu är det inte så, frågan är om det kan bli så. Generellt kanske det kan det. Ska man nöja sig för att då får man ju lite i stället för ingenting, eller gör det för ont i längden? Eller kan det bli bra? Svårt val, man har aldrig facit i förväg. Ibland vill jag ha facit, nu vill jag det. Hur ska jag göra? Hur fan ska jag veta hur jag ska göra? Kan någon ge mig facit? Ska sova på saken fast jag vet att det inte hjälper, god natt ändå, kanske ses vi igen...