Jag undrar lite om ärlighet. Eftersom jag själv är oerhört ärlig så förväntar jag mig att bli ärligt bemött. Men nu finns det sååå många människor som inte är det och då kan man ju fundera över anledningen till det! Vad finns det för anledningar att ljuga eller att undanhålla saningen, och när är det befogat att ljuga? En anledning, som jag tror dom flesta skulle säga är ju att man inte vill göra någon annan illa, "det man inte vet lider man inte av". Är det alltid för att skydda den andra eller kan det bero på sin egen feghet och rädsla? Att man inte kan stå för vad man gör och säger? Och även om de är för att inte göra någon illa så är ju frågan om det är upp till dig att bedömma det. Kanske gör det ont, men man vet ju sanningen...
Sen finns det ju människor som systematiskt ljuger för at själv hamna i bättre dager, och det är ju inte acceptabelt i mina ögon! Jag har ju alltid tyckt att ärlighet varar längst, frågan är om det är så alltid? Vad tror du? Naturligtvis måste man kanske vara lite human och använda sitt sunda förnuft också, man kanske inte ska dra det till sin spets! Mycket beror kanske vad det handlar om, eller? Ja, man kan spåna på hur länge som helst men i det stora hela tycker jag att i den mån det går, ska man vara ärlig! Och jag tycker också att jag för det mesta är det! Vad tycker du?Varar ärlighet längst?
