Människor och förlåtelse

Det här kan bli ett långt, djupt och kanske lite snurrigt inlägg så om du inte gillar sånt kan du sluta läsa nu.

Jag är genuint intresserad av människor och människors sätt att vara, både mot sig själv och andra. Jag är intresserad av orsaker och anledningar till varför man gör eller inte gör på ett visst sätt, och varför man säger som man gör.

Jag har blivit varse, genom mig själv och andra att man inte på något sätt tänker rationellt när man t.ex är leden och upprörd. Man gör och säger saker som är helt ogenomtänkta. Frågan är hur ska man bemöta detta? Ska man acceptera ett dåligt beteende om man tycker att anledningen eller orsaken till det är "bra" nog? Eller får man bara en chans? Eller får man flera chanser? Jag vill ändå försöka se gott i männsikan för jag vill tro att människan fortfarande är god. Jag vill väl. Om man ska gå omkring och misstro, avsky eller hata människor så tror jag man mår mest dåligt själv.

Ska man döma andras val? Om jag väljer att förlåta någon, som du inte tycker att den är värd, har du rätt att döma mig då? Nej, det har du inte. Vi alla har olika värderingar och har olika tolerans så därför kan man inte döma. Sen har vi konsekvenser. Allt vi gör och säger får konsekvenser som vi också måste baka in. Konsekvensen av att förlåta kanske blir en befrielse? Vare sig handlingen är oförlåtlig eller inte. Alla har vi olika packning i vår ryggsäck och alla har vi olika sätt att hantera svåra situationer. Vissa kanske inte kan hantera det alls, ska vi döma den då, för att denna gör felaktiga val?

Jag har blivit djupt sårad och sviken och vägen tillbaka har varit lång och slitsam. Jag valde att förlåta, och det gav mig inre frid och ro. Det betyder inte att jag glömt. Jag kommer aldrig glömma. Och det betyder inte att jag har full förståelse. Det betyder heller inte att såren läkt. Det betyder bara att jag accepterar att människor gör fel och att människan inte gör misstag av ren elakhet. Vissa kanske inte skulle förlåta och det är deras val. Jag vill tro på en människa som ber om ursäkt, jag vill tro att den menar vad den säger annars skulle man inte bemöda sig med att bry sig? Eller?

När man gjort ett val, som i mitt fall att förlåta, så känns det i kroppen om man gjort rätt. Och i mitt fall kunde det inte kännas bättre. Jag har mer eller mindre längtat efter att få förlåta, för på något sätt känns det lättare att komma vidare då. Man lever bara en gång och jag vill försöka göra mitt bästa för att få mig själv och andra att må bra. Jag vill människor väl och jag väljer att se gott i människor. Det resulterar i att man får sina smällar men det får det vara värt.

Nu får det vara bra för den här gången och grattis du lyckades ta dig igenom hela texten. Du får därför en extra kram :) och om du säger till nästa gång vi ses eller om du lämnar ett spår efter dig så kanske du till och med får en kram på riktigt :) hihihh högsta vinsten :P nästan en jackpot kan man säga. Hahaha

Ha en fin dag nu! Tja